Hoppa till innehållet

Sida:Resa i Sibirien.djvu/176

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

160

formen af en kägla. De bestå uteslutande af en salthaltig lera. Hwarje kulle har på sin spets en källa med salt, tjockt, grumligt watten, som sprutar upp och rinner öfwer, och då dess jordartade innehåll afsätter sig rundt omkring öppningen, torkar det och förstorar berget. Några, som äro temligen höga, äro alldeles uttorkade; men deremot uppstå nya wid sidan af dem, som allt jemt utstöta tjockt slam och sålunda tillwäxa. Inemot hafwet är ett berg, som tidtals har sprutat eld.

Årstiden hindrade mig från att besöka detta undrens land, emedan wi nu woro i medlet af Februari, då Wolga och den närmast kusterna liggande delen af kaspiska hafwet äro betäckta med alnstjock is, som gör hwarje sjöresa omöjlig. Jag måste alltså besluta mig till att taga kortaste wägen från Astrakan öfwer Moskwa till Petersburg.


XXVI.

Afresa från Astrakan. — Hernhutar-staden Sarepta. — Tyska och franska nybyggen längs Wolga. — Audiens hos kejsar Nikolaus I och kejsarinnan.

Den 25 Februari 1830 reste wi på hjul från Astrakan, men hade ej kommit mer an 30 mil norrut, förrän snön blef så djup, att wi måste stanna i ett af de af regeringen wid sidan om wägen uppförda posthusen, medan bönderna hoptimrade ett par slädar under wåra wagnar. Dessa slädar förfärdigas af tjocka björkstockar, och äro lika klumpiga som de släd-drögar, hwilka man hos oss anwänder att framsläpa stora stenblock på. Sedan wåra wagnar sålunda blifwit förwandlade till slädar, afreste wi och kommo efter en långsam färd till hernhutar-kolonien Sarepta, der wi tillbragte en angenäm dag, plötsligt förflyttade midt in i Tyskland, bland tyska seder, lefnadssätt och klädedrägter. Wi erhöllo här twå saker, som wi under hela resan mycket saknat, nämligen smör och öl. Brännwinet kunna ryssarne, så wäl den höge som den låge, icke undwara, och det är också lättare att forsla; men försändningen af öl, som upptager större rum, skulle fördyra det alltför mycket, och derföre är det i Ryssland en nästan okänd dryck. Jag wille öfwertala min wärd, att låta mig få ett par buteljer med på resan; men han swarade, att i hans hus kunde wi få dricka så mycket wi behagade; utom Sarepta skulle det åter blifwa taget i beslag och han straffad med böter.

Då wi följande dagen kommo till Zarizin, omkring 31 werst