Sida:Resa igenom Wäster-Norrland 1743.djvu/135

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

en del åter tilredes uti renblåsor och större tarmar, på thet sättet, at sedan thet infylda skinnet blifwit wäl igensydt, uphänges thet först några dagar uti theras rökehål, men sedan uti skuggen under theras skiul tils then hålnar och kan i fateburen förwaras til wintern, tå then med watn upspädd, upkokas och ätes.

Ost giöra Lapparne om sommaren utaf miölken och låta en del af then samma torkas i solen til torrföda, en del åter förwaras färsk til wintern, tå Lappen i brist af miölk skiärer osten i små skifwor och upkokar then med watn, tå then ej smakar illa, utan låter wäl äta sig, af them i synnerhet, som therwid äro wane, ehuru thenna maten är nog mäktig.

Kiöttet utaf thesse creatur åter han dels färskt kokat, dels ock torkadt i wäder och skugge.

Eljest förskaffar sig Fiäll-Lappen sit underhåll af then fisken han i the uti fiällen belägne siöar fångar, hwilken han mäst färsk förtär och en del torkar til winterföda. Så ofta han giör sig möda at gå til siös med sit fiskeredskap, som är enahanda med Gran-Lapparnes och Nybyggarnes, kan han altid giöra sig säker at therifrån hämta med sig