Hoppa till innehållet

Sida:Resa igenom Wäster-Norrland 1743.djvu/22

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

hwilken, sedan then blifwit wäl blandad om wåren, sås theruti Hafre, hwarefter och sedan thet är afskurit, lägges thetta til äng och kallas swahlejord. Sädeswäxten betalar arbetarens möda, och sedan betalas giödningen i 6, 7 à 8 år, igenom ymnigt och fett wäplings gräs. Uti thesse ängslyckior, som hwarje granne i Byen har särskilt stängd ifrån the öfrige Byamännen uti rätta solskiften, har hwar och en sin särskilta Hölada.

Sällan ser man åkrarne ligga uti et fält eller tegeskiften, utan alt fläcketals, alt som marken är fri för sten, fet och bördig, eller hwar och en Åboo hint intäppa och upbryta något sig til gagn, hwarwid the särdeles leta efter lerfläckar. Härstädes brukas merendels en Häst för plogen; men aldrig Oxar.

Wore här mera Folk, så kunde ock mera mark giöras fruktbärande; ty många platser såg jag ländiga til åker, många måssar, af hwilka fast somlige woro uprögde til äng, så woro dock större delen ouptagne. Jag wil ej thermed säga, at ehuru mycket Folk, som skulle hitkomma thet dock kunde blifwa så bebygdt, som Upland och flere