Sida:Robinson Crusoe 1926.djvu/204

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

200

»Jag var nödsakad att skjuta.»

ytterligare ett litet stycke, men stannade på nytt. Nu märkte jag, att hela hans kropp skakade av förskräckelse ty han fruktade synbarligen att bliva behandlad på samma sätt som hans båda fiender. Åter vinkade jag till honom att närma sig och gav honom så många uppmuntrande tecken jag kunde finna på, och han nalkades mig nu mer och mer, men knäföll vid vart tionde