Hoppa till innehållet

Sida:Robinson Crusoe 1926.djvu/563

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
559
Sid.
»Jag sydde mig en hel kostym» 135
»Jag rodde min båt till havsviken» 137
»Jag föll på knä» 141
»Huru likt en konung satt jag icke till bords!» 147
»Jag ägde ett lantställe» 151
»Jag stod som träffad av åskan» 155
»Mitt aftongöromål» 159
»Ett ställe där eld varit uppgjord» 165
»För att efterspana de väntade båtarne» 169
»Jag stötte till honom med foten» 177
»Jag såg skenet från en eld på stranden» 181
»Liket av en drunknad yngling» 187
»Jag undersökte innehållet» 190
»De dansade runt omkring elden» 198
»Jag var nödsakad att skjuta» 200
»Han avhögg huvudet i ett enda hugg» 201
»Jag lade an och sköt» 208
»Jag hade ett långt samtal med Fredag» 215
»Vid åsynen av denna båt tycktes Fredag bliva mycket fundersam» 219
»Tum för tum medels stora kavlar» 225
»Sålunda rustade började vi vårt fälttåg» 229
»Jag sköt ånyo mitt ibland de bestörta kannibalerna» 232
»Jag sprang rakt fram till det arma offret» 233
»Indianen sökte vrida svärdet ur hans hand» 235
»Jag varseblev tydligt ett för ankar liggande fartyg» 247
»Vilka ären I, mina herrar?» 251
»De tiggde om nåd» 254
»Kaptenen befallde Robinson ropa an besättningen» 266
»Sköt den nye kaptenen ett skott genom huvudet» 269
»Jag visade den rebelliske kaptenen, hängande i fartygets rånock» 273
»Med dessa ord framtog han en gammal skinnpung» 278
»Två av vargarne anföllo vägvisaren» 287
»Vad nu!? Icke behaga gå längre?» 291
»De störtade emot oss med ett förfärligt rytande» 294

Andra avdelningen.
Sid.
»Jag skötte mitt eget jordbruk» 305
»Alla hennes ord voro förspillda» 309
»Fartyget sprang i luften» 313
»Styrmannen förde med sig sex män» 321
»Jag fann de stackars utsvultna människorna ombord i formligt uppror» 323
»Jag kom plötsligt till södra udden av min ö» 327
»Känner ni verkligen icke igen mig?» 331
»Stanna! Annars skjuta vi!» 337