Men denna utflykt tycktes ha gjort den »lilla svaga varelsen» mycket gott, ty hon såg belåten ut, då hon rödblommig, glad och tillrufsad i hast sprang uppför trappan, där hon mottogs av tant Plenty, som såg helt förskräckt ut och bad henne för all del genast gå och lägga sig.
— Ack nej, tant lilla! Vi ha ju kommit hit för att dricka te med vår kusin, och vi ska vara riktiga änglar, om du låter oss stanna kvar, skreko gossarna, vilka ej endast fattat mycket tycke för sin kusin utan även voro allt annat än hågade att gå miste om sin tesupé, ty tant Plenty var väl känd för sin stora frikostighet.
— Nå, mina kära gossar, då ska ni väl få det då. Var bara stilla och snälla och låt Rosa gå och ta in sina järndroppar och snygga sig litet, och sedan ska vi väl se till vad vi kunna hitta på till kvällen, sade den gamla tanten och gick ut, beledsagad av en mängd föreskrifter för den utlovade måltiden.
— Äppelmos åt mig, tant lilla.
— Mycket russinkakor, snälla tant.
— Säg till åt Debby, att hon drar fram med de syltade päronen.
— Citronpudding är det bästa jag vet, tant lilla.
— Låt oss få pannkakor, det tycker Rosa bestämt om.
— Jag tror säkert hon tycker mer om tårta.
När Rosa en kvart senare kom ner, sedan hennes lockar blivit ordnade med tillbörlig omsorg och hon fått på sig sitt mest garnerade förkläde, fann hon alla gossarna strövande omkring i stora salen. Hon stannade på avsatsen i trappan för att taga en överblick av dem, ty hittills hade hon ej haft tillfälle att så noga betrakta sina kusiner.
Var och en hade en så karakteristisk sysselsättning, att hon ej kunde låta bli att le då hon betraktade dem. Archie och Charlie, som tydligen voro mycket goda vänner, promenerade fram och tillbaka i rummet, arm i arm, och visslade någon bekant melodi; Mac satt och läste i en vrå, med näsan så nära boken som möjligt; Steve stod framför spegeln, ivrigt sysselsatt med att ordna sitt hår; Geordie och Will höllo på att undersöka den gamla klockans inre mekanik, och lille Jamie låg på mattan nedanför trappan och sparkade med benen i vädret, färdig att begära sitt namnam i samma ögonblick Rosa skulle visa sig.
Hon gissade hans avsikt och förekom hans begäran genom att kasta ned på honom, där han låg, en handfull konfekt.
