SENARE DELEN.
Fortsättning av andra avdelningen.
Fjärde kapitlet.
På det oss välbekanta fiskläget i samma hus, där vi först träffade Arnmanska släkten, återfinna vi nu den gamla aktade husmodern på sin förra plats. Balsaminerna stå i samma fönster, gökklockan i samma vrå och till och med den blåmålade soffan med svarta läderdynan har återfått sitt rum mellan salig fars pulpet och kakelugnen. Det enda nya, man upptäcker, är den ljusa färgen på väggarna, de granna gardinerna och ett par mindre tavlor på vardera sidan om kung Karl, under vilken en sabel hänger i kors mot sin balja.
Det var klockan mellan sex och sju på aftonen den dag, som vi beskrivit i föregående kapitel. Framför det uppslagna bordets ena sida satt löjtnant Per. Den fordom muskelstarka gestalten hade sammansjunkit till en liten skrynklig gubbe, vars slöa blick sökte fasthålla något av den barnsliga njutning, varmed hans gamla väninna sökte roa honom. Fru Katrina, ännu lika ståtlig och rask, satt nämligen mittemot och klippte papper och vek prydliga papperssoldater, som hon i långa rader ställde upp på bordskivan.
