Sida:Så fungerar Wikipedia.djvu/183

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


LA2-Internetdagarna-2007.jpg

Lars Aronsson

1. Du har varit inblandad på olika sätt i bland annat Projekt Runeberg, Susning, Wikipedia och OpenStreetMap. Hur kommer det sig att du är så engagerad för fritt innehåll?

Jag ska besvara denna fråga tillsammans med fråga 3, eftersom båda tillhör 1990-talet.

3. Hur kom det sig att du startade Projekt Runeberg?

Egentligen är jag inte engagerad i fritt innehåll. Susning.nu är till exempel inte "fritt innehåll" enligt den strikta definitionen. Det mitt engagemang brinner för är Internet. Jag fick möjlighet att börja använda Internet sommaren 1988 när jag var 22 år och det var en transformerande upplevelse. Många som i ungdomsåren har upplevt järnvägens eller radions intåg, har beskrivit liknande känslor. Detta är stort, det är verkligen något nytt.

Det gamla som Internet tar avstamp emot är dels isolerade persondatorer och dels telefonnätet, som visserligen är världsomspännande men tekniskt mycket primitivt och administrativt mycket tillkrånglat med sina minutavgifter och riktnummerområden. Det naturliga hade varit ett digitaliserat telefonnät, ungefär som vi nu har digital marksänd TV, och televerken planerade för detta. Men så kom Internet och grusade alla sådana planer. Det var en härlig känsla av revolt och oberoende. Och den känslan lever än. På Internet kan den som är skicklig hitta på nya sätt att använda tekniken och slå världen med häpnad. Internet är en scen, men pjäsens manus är ett blankt ark och här är pennan, var så god.

Från början var det väldigt osäkert vilka tillämpningar och användningsområden Internet skulle få. Nätpublicering av information, det som vi idag känner som webben, var helt nytt och outforskat i början av 1990-talet. För att kunna visa upp detta grundade jag Projekt Runeberg i december 1992, ett nätarkiv av äldre nordisk litteratur, som nu har hunnit fylla femton år.

När nu tekniken visar upp sådana oanade möjligheter, så har upphovsrätten blivit ett av de största hindren mot dess användning. I efterhand kan man konstatera att Projekt Runeberg är ett lyckoskott eftersom det just skjuter in sig på denna poäng. Äldre litterära texter omfattas inte längre av upphovsrätt, den löper ut när författaren varit död i 70 år, men texterna är fortfarande läsbara. Men när det gäller