Sida:Så fungerar Wikipedia.djvu/98

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

man hittar en dålig artikel som man vet precis hur man ska kunna förbättra, som fortsätter när det går bra att skriva, vidare över när man klickar Spara och ser den dåliga artikelversionen försvinna och ersättas av något mycket bättre, ända till när man upptäcker att det man skrivit fått någon slags effekt. Glädjen över att ha publicerats är stor. Att det man skriver får konsekvenser är riktigt häftigt.

Sen får man utlopp för sina besserwissertendenser som en ren bonus.[1] Men till skillnad från det mest egotrippade av alla nätfenomen, bloggandet, finns det även andra element som är lika viktiga eller kanske till och med viktigare.

Altruism

Man ska inte få för sig att användarna skriver enbart för att tillfredsställa sina egna lustar. Många skriver artiklar för att de tycker att något saknas i ett viktigt ämne. Många vill dela med sig av sin kunskap. För många äldre kan det till exempel vara ett sätt att ge kunskap till den yngre generationen.

De allra flesta vill också att Wikipedia faktiskt ska vara bra, för att andra ska kunna använda det när de behöver.

På det sättet liknar Wikipedia andra ideella arbeten: inom politiken, inom sporten, inom religiösa sammanhang eller varför inte inom hemvärnet?

Det här kan kanske tydligast märkas i de projekt som har skapats för att få bort den systematiska närsynthet som många Wikipediaversioner har för sitt eget närområde och många användare har för sin egen demografiska grupp. Det största finns på engelskspråkiga Wikipedias sedan 2004, Wikipedia:WikiProject Countering systemic bias. Wikipedianer bryr sig om att Wikipedia ska kunna användas.

Ett sätt att mäta det här är en mätare för hur många gånger varje artikel läses. Som ett exempel, artikeln Differentialekvation har lästs 1475 gånger under maj 2008. Vilka lärares kompendier och forskares texter kommer upp i sådana läsarsiffror? Genom Wikipedia kan fler läsare få sig samma material till godo.

Att det fungerar beror bland annat på att man faktiskt får tillbaka något av sin altruism, vilket gör att det kanske handlar om en sorts egoism ändå…

Ska man vara krass så krävs det en hel del altruism, eftersom inte ens traditionella uppslagsverk blir några bästsäljare. Men med tanke på att Wikipedia används så flitigt blir det både och: det är ett lite otacksamt arbete, men det märks när det inte görs.

  1. "Besserwisser" (från tyskans "besser" = bättre och "wisser" = vetare) är ett ord som kommit in i svenskan på... åh förlåt om jag är en sådan messerschmidt.