Sida:Så fungerar Wikipedia.djvu/99

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Förbättring/peer review

Som skribent är det naturligtvis bra när ens material blir så bra som möjligt. Dock kan det vara svårt att själv se alla problem. Samarbete kan vara nyckeln. På Wikipedia är det därför allmänt accepterat att artiklar blir bättre när flera användare varit inne och petat i dem. Det kallas redigeringsdjup och mäts i antalet redigeringar per artikel. Inget felfritt mått, alltså, men de kvalitetsmässigt högsta språkversionerna har generellt större redigeringsdjup än de med lägre kvalitet.

För många är det alltså inget negativt när ”deras” artiklar blir redigerade av andra, utan det utgör en sorts peer review. Inte minst korrekturläsning är en del av detta, men även borttagning av faktoider eller tillägg av källor.

I längden innebär det här även att man som skribent får en ganska bra bild av sina styrkor och svagheter eftersom ens insatser hela tiden kollas och betygssätts av andra. Det faktum att Wikipedia är en wiki tvingar en att samarbeta, vilket slipar av ens största problem, åtminstone om man låter processen med att låta andra lägga till saker ha sin gång.

Genom Wikipedias natur blir också ens material organiserat och systematiserat på ett tydligt sätt.

Nyhetens behag

Som nybörjare är det omtumlande att det man skriver påverkar vad alla andra ser i stort sett i realtid. På en så välbesökt sajt dessutom. Många seriösa användare har börjat sin bana på Wikipedia genom att pröva att skriva något dumt och sedan ta bort det själv direkt.

Numera har dock Wikipedias ställning som nyskapande närmast försvunnit och av dem som kom till Wikipedia tidigt har många försvunnit, i stil med de som menar att ”deras” rockband var bäst innan alla andra gillade dem. Men fortfarande är Wikipedia inte riktigt accepterat som en del av mittfåran. Det är ännu radikalt med de fria licenserna, att det är konsensusstyrt snarare än hierarkiskt och målet att bli ett uppslagsverk.

Snabbheten och enkelheten

För många är enkelheten och snabbheten två av de viktigaste faktorerna för att skriva på Wikipedia: det går väldigt fort att göra en ändring och när man väl lärt sig några enkla specialtecken (se Del 2) är det inte heller särskilt svårt att redigera.

Folk vill helt enkelt inte vänta länge på att någon ska bedöma och kanske till och med censurera deras insatser.