29. PILGRIMSFÄRDEN.
Det kommer främmande!
Ahå! Hur så?
Katten sitter på tröskeln och tvättar sig.
Men Olof sitter försjunken i tankar och slöjdar.
Det är tyst som i kyrkan, man hör blott knifbladets
raspande mot träet och väggurets långsamma
knäppningar.
Olof fortfar att slöjda på sitt spadskaft. Hvitt är aspvirket, hvita äro hans skjortärmar, som Kyllikki tvättat. Kyllikki har gått till byn.
Katten tvättar sig med ifver, med allvar.
Det kommer främmande!
Steg höras redan i farstun.
Dörren knarrar, katten hoppar förskräckt utåt golfvet, Olof ser upp från arbetet.
Den inträdande är en herrskapsaktigt klädd ung kvinna med uppsatt hår och kokett sommarhatt — i hennes mungipor leker ett hånfullt löje.
Hon står ett ögonblick tvekande, som om hon ej vetat hvad hon borde säga.
— 266 —
