vore nödvändigt, skulle jag vänta lugnt hur länge som helst. Vi må nu bättre än någonsin. Vet du, jag är så glad att jag börjat sjunga, alldeles som förr under min flicktid. Hvad säger du om det? Tänk, om han blefve klockare och du skulle bli ensam på ditt kärr!
Älskade, älskade! Jag kysser dig rakt på hjärtat. De varmaste hälsningar från oss båda… jag vet att du snart skrifver till oss.
Hon som väntar på modersnamnet.
⁎
Barnbördshuset, den 10, kl. 11 f. m.
- Fader!
Nu är du det! Låt dina ögon stråla! En son, naturligtvis! I morse klockan 6. Allt väl. Vi äro båda raska, han själfva hälsan. Så stor och kraftig och full af lifslust. Och en röst — behöfver du någon att föra kommando på ditt kärr? Jag har inte ännu fått se mycket på honom. Han ligger här bredvid mig. Jag ser hans hand sticka fram mellan lindorna. Den är ej en fet och slapp hand, utan en stor och kraftig. Din hand. En kärrbrytare blir han. Och själen? Din blick! Nu får jag inte skrifva längre. Med nästa post får du veta mera. Jag kysser honom med blicken från dig, och dig i tankarna!
Den lyckliga modern.
