Den här sidan har korrekturlästs
Magdalena.
Det är dagens gryningstimma,
Örtagårdens blommor glimma,
Darrande för daggens tårar;
Sus i oljoträden far.
Lutad vid hans graf, allena
Sitter sorgsen Magdalena,
För det qval, som barmen sårar,
Jorden ingen lindring har.
Hvi gråter du qvinna? Så englarne sade.
Jag vet ej, hon svarar, hvar Mästarn de lade.
