Den här sidan har korrekturlästs
173
Du har grundat jord och himmel,
Berg och haf och stjernevimmel,
Hvarje blomma lif Du gifver;
De förgås, men Du förblifver.
Alla mejas bort som säden,
De föråldras såsom kläden.
Som en mantel färgen mister,
Kraft och ungdomslif dem brister.
Ej förgängelsen dem sparar,
Du allena evigt varar.
Se till Zion, till det arma,
Herre, Dig i nåd förbarma!
