Den här sidan har korrekturlästs
Törnen.
1.
Sorgen, som sitt nät af fibrer väfver
In i alla fibrer af din själ,
Kan till slut ett törne bli som qväfver
Jordisk lycka och ett himmelskt väl.
Sjukligt smekt, den bildar sist ett galler,
Gjordt af taggar, kring din andes hopp.
Ordet sjelft till sist bland törnen faller
Och får ingen kraft att skjuta opp.
