251
4.
Autos.
Den helga klockan ljudar.
Hvad gyllne mitror, hvilka purpurskrudar!
Lekamensfesten firas,
Balkongerna med bjerta täcken siras,
Från fönstren rosor slungas,
På Junivindar fromma hymner gungas:
Som helig triumfator
Monstransen skrider genom stadens gator,
Och bakom Gudsbelätet
Går vördsamt det katolska majestätet.
I rymden rökverk simma,
Från alla händer hvita vaxljus glimma.
Nu stannar tåget. Hvarje blick sig rigtat
Till det mysterium Calderon har diktat.
Här domna sakta alla tidens vågor,
Här himlen sjelf besvarar jordens frågor,
Madrid får se Guds Lams Jerusalem.
En orgelton förnims ur andeverlden,
Vid målet står man nu för pilgrimsfärden,
Ackorder klinga, dem ej jorden födde,
Det är ett strängt, högtidligt requiem.
