Den här sidan har korrekturlästs
303
De väfda bilder hängdes Stefansdagen
Upp i Sistina under kyrkoståt.
Se fiskafänget! Af bestörtning slagen
På knä nu sjunker Petrus i sin båt,
»Gack ut från mig», han ropar, qvald i anden,
»Ty jag är arm, jag mina synder vet!» . . .
Och näten vittjas, foglar gå på sanden,
I lätt förtoning skymtar andra stranden:
En morgonbild från sjön Genesaret!
Sin hjord ej den uppståndne öfvergifver,
I stjernesållad mantel hög han står,
Åt Simon Petrus nycklarne han gifver
Och säger huldt, allvarligt: »föd min får! –
Midt i Athen en man, hvars ögon brinna,
Förkunnar korsets lära, segerviss;
Väl Greklands vise talet dårligt finna,
Men rot det fäster hos en man, en qvinna:
Det Dionysius är och Damaris. 6
