Hoppa till innehållet

Sida:Sånger och bilder (af Wirsén).djvu/323

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

311



Noter.

Rafaël. Att följa utvecklingsgången af mästarens lif var ämnet för denna dikt; der kunde derföre ej allt, som gäller hans verk, upptagas och beröras, utan endast det väsentliga och särskildt betecknande. Byron i Childe Harold, Goethe i flera af sina dikter hafva, nyare skalder att förtiga, i poesi ofta återgifvit det intryck de erfarit af den bildande konstens verk och åt dessa egnat en kärleksfull beskrifning, en hänförd tolkning. Här, såsom i andra fall, torde det mesta ankomma på behandlingssättet, och om dettas fel eller förtjenster kan förf. naturligen ej sjelf vara domare. Endast ett är säkert: känsla för det höga ämnet och pietet för dess kraf hafva ej brustit. Om de i texten anförda konstverk eller särskilda föremål, hvilka utmärkts med siffror, må följande i korthet nämnas:


I. Perugia.

1 Madonna del Granduca tillhör Palazzo Pitti’s samlingar i Firenze. Taflan fick i senare tider det anförda namnet, emedan storhertigen Ferdinand III af Toscana så älskade henne, att han till och med på sina resor medtog henne.

II. Firenze.

1 Andrea Sansovino 1460—1529, odödlig bildhuggare. Han danade bland annat de herrliga grafvårdarne i S. Maria del Popolo samt Kristi dop öfver ostportalen till baptisteriet i Firenze. I ädel skönhet är han bland renaissancens bildhuggare oupphunnen.

2 Madonna Colonna. Berlin.

3 Madonnan med lammet. Madrid.

4 Madonna del Cardellino. Firenze.

5 Madonna di Casa Tempi. München.

6 Madonna Niccolini-Cowper. Panshanger.

7 Baccio della Porta, som dominikanerbroder kallad Fra Bartolomeo, var till själsdaningen en af de ädlaste personligheter, i kompositionens konst en af de ypperste mästare någon tid skådat. Han lefde 1475—1517.

8 Madonna del Baldacchino. Firenze. Innan denna tafla var fullt afslutad, for Rafaël på Bramantes kallelse till Rom.


III. Roma.

1. Julius II.

1 De hittills i denna afdelning omnämnda bilderna tillhöra de s. k. stanzerna i Vatikanen och utgöra det mest monumentala, som Rafaël någonsin skapat.