omständigheterna därtill föranleda, förordna, att försäljning skall ske under villkor om skyldighet för innehavaren att använda egendomen för visst ändamål eller ock underlåta viss användning samt förbindas med förbehåll om rätt för kronan att under en tid av högst tio år från tillträdet köpa egendomen åter enligt lagen om återköpsrätt till fast egendom.
Anmärkas bör i detta sammanhang till sist, att såsom allmän princip i fråga om föryttring av kronoegendom får anses gälla, att kronan icke bör avhända sig sådana egendomar, vilka kunna tänkas i en framtid bliva behövliga för något allmänt ändamål, och att egendomar, beträffande vilka på grund av särskilt förhållande, såsom närbelägenhet till stad eller dylikt, kan förväntas en framtida värdestegring, böra bibehållas i kronans ägo. Sådana egendomar böra följaktligen upplåtas allenast med nyttjanderätt. Arrende, åborätt utan rätt till inlösen och tomträtt äro alltså de upplåtelseformer, som härvid böra komma till användning. (Jfr föredragande departementschefens uttalande i prop. nr 138/1929, sid. 89.)
Bestämmelser angående förvaltningen i allmänhet.
Domänfondens fasta egendom förvaltas av domänstyrelsen enligt grunder, som på framställning av Kungl. Maj:t godkänts av riksdagen. Dessa grunder äro, såvitt angår all kronan tillhörig jordbruksegendom under domänstyrelsens förvaltning ävensom de kronan tillhöriga fisken samt tomt- och andra jordlägenheter, som förvaltas av domänstyrelsen, sammanförda i kungl. förordningen den 22 juni 1934 (nr 320) angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom. Tillämpningsföreskrifter till förordningen äro av Kungl. Maj:t meddelade i kungörelse den 22 juni 1934 (nr 321). Kronan tillhöriga skogar under domänstyrelsens förvaltning skola, därest icke i författning eller eljest i vederbörlig ordning annorlunda finnes föreskrivet, förvaltas enligt bestämmelserna i kungl. förordningen den 10 maj 1935 (nr 157) angående grunder för förvaltningen av vissa kronoskogar. Till särskilda stadganden, enligt vilka kronoskogar kunna komma att disponeras på annat sätt än i 1935 års förordning angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom – bland annat, förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket, i den mån den ännu är gällande, kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 253) angående allmänna grunder för upplåtande av kolonat å kronoparker i Norrland och Dalarna, kungörelsen den 18 juli 1928 (nr 314) angående grunder för upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark samt kungörelsen den 14 juni 1929 (nr 170) angående upplåtande av kronotorp å vissa kronoparker m. m.
Beträffande innehållet i ovannämnda 1934 års förordning må här endast erinras om följande bestämmelser. Den fasta egendom, vars förvaltning regleras i förordningen, skall, därest den icke på grund av särskilda stadganden eller beslut skall disponeras på annat sätt, upplåtas på arrende. Vid
