beröra även sådana spörsmål som bebyggelsen inom områden lämpade för uppehåll under fritiden, förhållandet mellan den rekreationssökande allmänheten och markägare i allmänhet, natur- och landskapsskydd m. m. De i det följande framlagda förslagen åsyfta emellertid endast att åvägabringa en lösning av frågan om tillhandahållandet av särskilda markområden för allmänhetens friluftsliv och rekreation under fritiden.
Kap. II. Redogörelse för verkställd inventering över för friluftsliv lämpliga områden.
A. Den allmänna inventeringen.
För att vinna nödigt underlag för bedömande av frågan om tillhandahållande i erforderlig utsträckning av markområden, lämpade att utgöra tillflyktsorter under fritiden för städernas och de tättbebyggda samhällenas befolkning, hava de sakkunniga, på sätt i direktiven förutsatts, låtit verkställa en allmän inventering av lämpliga områden inom olika delar av landet. För inventeringen hava uppgifter infordrats från samtliga länsarkitekter, från samtliga rikets städer och ett stort antal landskommuner samt från länsjägmästarna.
I augusti 1937 anhöll utredningen genom länsstyrelserna, att länsarkitekterna måtte upprätta promemorior över för friluftsliv lämpliga områden (»friluftsallmänningar») inom varje län. Promemoriorna borde upptaga samtliga de områden, vilka redan vore av betydelse eller i framtiden kunde tänkas få betydelse såsom friluftsallmänningar, i den mån de vore belägna inom en räjong av minst 30 km runt städer och industribygder med omkring 20 000 invånare och mera eller inom en räjong av 20 km runt samhällen med mellan 10 000 och 20 000 invånare. Utanför de angivna räjongerna borde upptagas för friluftslivet särskilt värdefulla områden, främst större, glest eller icke alls bebyggda och icke odlade, områden med tilltalande natur, men även mindre naturområden av speciellt intresse, såsom ännu icke exploaterade strandområden med goda badmöjligheter. Såsom särskilt betydelsefullt framhölls att få uppgifter om i vad mån strandremsan vid havskusten och vid de större insjöarna ännu vore fri från bebyggelse, som spärrade tillträdet till stranden. För varje i promemorian upptaget område begärdes uppgifter angående areal, äganderättsförhållanden, befintlig bebyggelse, eventuellt planerad exploatering samt angående områdenas naturbeskaffenhet och förutsättningar i övrigt för olika sorters friluftsliv, varvid bland annat borde uppges, huruvida med hänsyn till djurliv och naturens grad av ömtålighet det vore önskvärt med starkare inskränkningar av besöksfrekvensen eller av allmänhetens
