strafflagen för krigsmakten. har för avsikt att föreslå sådan lindring av dess 134 5. De enligt SL 8: 8 straffbara gärningar, vilka efter dessa ändringar i den militära strafflagen icke kunna bestraffas såsom krigsspioneri, torde bliva tillräckligt bestraffade. om de hänföras under den bestämmelse om grovt spioneri som kommittén. enligt vad i det följande kommer att utvecklas, upptagit i 7 § av nu förevarande kapitel i allmänna strafflagen.
De återstående bestämmelserna om spioneri och liknande brott torde lämpligen kunna sammanföras i fyra paragrafer. Främst bland dessa torde, i enlighet med den metod som kommittén genomgående följt vid revisionen av strafflagen. böra upptagas en paragraf, som behandlar vad som får anses vara det typiska spioneriet, Utmärkande för sådant brott torde enligt gängse föreställningssätt vara. att det sker med uppsåt att gå främmande makt tillhanda. Gärningar, som ske med sådant uppsåt och avse uppgift angående förhållanden vilkas uppenbarande för främmande makt kan medföra men för försvaret eller för folkhushållningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller eljest men för rikets säkerhet, ha såsom spioneri kriminaliserats i förevarande paragraf. Grova fall av spioneri ha hänförts under nästa paragraf, 7 §, under beteckningen grovt spioneri och med strängare straffsats. Den som uppsåtligen men utan uppsåt att gå främmande makt tillhanda begår gärning som till sin objektiva sida är spioneri och därtill avser uppgift av hemlig natur, straffas enligt 8 §. Enligt denna straffas även den som av oaktsamhet röjer uppgift som avses med paragrafen. Att uppsåtliga och ouppsåtliga gärningar sålunda sammanförts i samma paragraf torde vara motiverat med hänsyn till att en uppsåtlig gärning av ifrågavarande slag, som sker utan det för spioneri utmärkande kvalificerade uppsåtet, för den allmänna uppfattningen icke ter sig väsentligt mera straffvärd än en ouppsåtlig gärning. Även om främmande makt skulle draga nytta av gärningen, ingår detta icke i gärningsmannens uppsåt, och i förhållande till denna effekt har han sålunda icke gjort sig skyldig till mer än oaktsamhet. Brottet har med hänsyn därtill kunnat betecknas såsom vårdslöshet med hemlig uppgift. I 9 § slutligen har upptagits brottet olovlig underrättelseverksamhet, som nu behandlas i SL 8: 14 a. I subjektivt hänseende fordras här såsom vid spioneri uppsåt att gå främmande makt tillhanda, men i objektivt avseende skiljer sig paragrafen från alla de föregående. Gärningen skall nämligen i och för sig icke vara riktad mot Sverige. Även meddelande av uppgifter, som till sitt innehåll äro ofarliga, kan vara till men för riket, i det att det vänskapliga förhållandet till främmande makt kan störas om det inom riket opåtalt får bedrivas underrättelseverksamhet riktad mot denna makt. I paragrafen har därför stadgats straff för bedrivande inom riket av militär eller politisk underrättelseverksamhet, som ej riktar sig mot Sverige men vars bedrivande inom riket är oförenligt med dess vänskapliga förhållande till främmande makt.
I förevarande paragraf förutsättes som nyss nämnts, att gärningen avser uppgift angående förhållanden vilkas uppenbarande för främmande makt kan medföra men för försvaret eller för folkhushållningen vid krig eller av
