Hoppa till innehållet

Sida:SOU 1944 69.djvu/19

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
17
9: 9
9 §.

Försök till brott som i 1, 2, 6 eller 8 § sägs straffes efter ty i 3 kap. stadgas; dock må till straffarbete på livstid dömas, där sådant straff kunnat följa på det fullbordade brottet.


10 §.

Allmän åklagare må icke utan Konungens lov åtala brott som i 2 § sägs varav ej någon ljutit döden, ej heller försök därtill eller brott som i 3 § avses.


11 §.

Där det med hänsyn till krigsfara, vari riket befinner sig, eller andra, av krig föranledda, utomordentliga förhållanden finnes påkallat, äger Konungen förordna, att vad i detta kapitel stadgas för det fall att riket är i krig jämväl skall äga tillämpning beträffande brott som förövas under annan tid.


10 kap.

Om brott mot allmän verksamhet.


1 §.

Förgriper sig någon med våld eller med hot som innebär trängande fara å ämbetsman i tjänsteutövning eller för att tvinga honom till tjänsteåtgärd, hindra honom därifrån eller hämnas därför, dömes för våld å ämbetsman till straffarbete i högst fyra år eller fängelse; är brottet ringa, vare straffet böter. Kan å gärningen eljest enligt lag följa straffarbete, gälle vad i 4 kap. stadgas.

Såsom för våld å ämbetsman straffes den som, på sätt i första stycket sägs, förgriper sig mot någon som, utan att vara ämbetsman, är underkastad ämbetsansvar eller enligt Konungens förordnande skall åtnjuta samma skydd som ämbetsman. Samma lag vare där någon sålunda förgriper sig mot den som innehaft ämbete eller annan här avsedd syssla för att hämnas för vad han däri gjort eller låtit.


2 §.

Den som gör våldsamt motstånd vid offentlig förrättning eller eljest handgripligen eller på annat dylikt sätt söker hindra eller tvinga någon som i 1 § avses i utövning av hans syssla utan att likväl våldföra honom såsom där sägs, dömes för våldsamt motstånd till fängelse eller böter.


3 §.

Talar eller skriver någon smädligen eller förgriper sig med missfirmlig gärning mot myndighet eller annat organ som äger besluta i allmänna angelägenheter eller mot någon som i 1 § avses i eller för hans syssla, dömes för tjänstemissfirmelse till böter eller fängelse. Kan å gärningen eljest enligt lag följa straffarbete, gälle vad i 4 kap. stadgas.

2–440592