lagen om boutredning och arvskifte eller giftermålsbalken samt bouppteckningsed och borgenärsed i konkurs, gäldenärsed enligt lagen om ackordsförhandling utan konkurs, utmätningsed och gäldenärsed efter kallelse å okända borgenärer. Däremot omfattar paragrafen icke edgång, som ej avser att bekräfta en utsaga om något faktum. Domared och stämningsmansed höra alltså ej hit och ej heller ed som tolk skall avlägga enligt lagen den 13 juni 1902 om tolks anlitande vid domstol.
Enligt gällande rätt kan ed i vissa fall ersättas med en högtidlig försäkran på heder och samvete. Så förfares, efter beslut av Konungen i varje särskilt fall med stöd av 16 § kungl. förordningen den 31 okt. 1873 angående främmande trosbekännare och deras religionsövning, om främmande trosbekännare är av sådan lära som ej tillstädjer honom att avlägga ed. I praxis har nämnda bestämmelse i vissa fall använts även beträffande sådan medlem av svenska kyrkan, som av samvetsbetänkligheter ansett sig förhindrad att avlägga ed. Enligt 36: 12 nya rättegångsbalken må rätten, om vittne på grund av sin åskådning i religiöst hänseende hyser allvarligt grundad betänklighet mot att avlägga vittnesed, medgiva vittnet att i stället avgiva viss försäkran på heder och samvete. I samma lagrum stadgas även, att vittne, om båda parterna samtycka därtill och rätten finner det kunna tillåtas, må utbyta ed mot sådan försäkran. För de fall, i vilka försäkran enligt gällande lag kan träda i eds ställe, stadgas i SL 13: 5, att sådan försäkran skall anses såsom ed med avseende menedsansvaret. I förslaget har med tanke även på de ytterligare fall, i vilka enligt nya rättegångsbalken ed kan utbytas mot försäkran, med laga ed jämställts försäkran som avgivits i eds ställe.
Enligt 17: 17 gamla rättegångsbalken må vittne, utom i svåra brottmål, höras utan ed, där både käranden och svaranden eftergiva eden. Vittnar sådant vittne falskt skall likväl, enligt SL 13: 5, så anses som hade han gått eden. I nya rättegångsbalken har denna möjlighet att eftergiva vittneseden icke bibehållits. Ehuru kommittén såsom nyss anförts intager den ståndpunkten att menedsansvar bör förutsätta att utsagan avgives i högtidlig form, har kommittén icke ansett sig för den korta tid som återstår innan nya rättegångsbalken sättes i kraft böra föreslå någon ändring i vad nu gäller i detta avseende. Kommittén har därför avfattat förevarande paragraf i två alternativ, av vilka det ena, som är avsett att gälla blott till dess nya rättegångsbalken träder i kraft och därför införts bland övergångsbestämmelserna, upptager eftergiven ed såsom ett med avlagd ed jämställt fall och det andra, avsett att träda i kraft samtidigt som nya rättegångsbalken, ej upptager detta fall.
Handlingen beskrives i paragrafen såsom lämnande av osann uppgift eller förtigande av sanningen. I sak åsyftas med detta uttryckssätt detsamma som gällande lag beskriver såsom falskt vittnesbörd eller falsk utsaga. Ordet osann har emellertid ansetts vara mera tydligt än falsk, som företrädesvis användes för att beteckna att ett bevismedel icke alls eller icke i föreliggande skick härrör från den som enligt dess lydelse utställt detsamma.
Omfattningen av den sanningsplikt, som under menedsansvar åligger edsavläggaren, framgår av edens ordalag jämförda med förevarande paragraf.
