Då en dom meddelas enligt förevarande paragraf, saknas den möjlighet till enhetlig straffmätning i förhållande till ett förskyllt allmänt straff som enligt principen i 25 kap. skulle tillämpats, därest ämbetsstraffet och det allmänna straffet ådömts genom samma dom. Denna olägenhet äger emellertid ingen avsevärd praktisk betydelse, enär särskild talan om avsättning eller suspension endast torde förekomma beträffande befattningar vilkas förlust har en jämförelsevis underordnad betydelse för straffmätningen. Till dessa torde i allmänhet kunna hänföras förtroendeuppdrag på grund av val.
I strafflagen ha hittills icke funnits några allmänna regler om förverkande av egendom. Vissa speciella stadganden om sådan eller liknande påföljd ha emellertid av ålder funnits i SL 12: 20, 15: 1 och 4 samt 25: 7. I SL 12: 20 stadgas, att med förfalskningsverktyg och med vad genom förfalskning tillkommit skall så förfaras att missbruk därav ej kan ske. Enligt SL 15: 1 skall fartyg, som begagnas vid slavhandel, vara förbrutet jämte sin laddning, och enligt SL 1524 skola penningar eller deras värde, som någon använt eller betingat sig till slavhandel eller befraktande av fartyg till slavars förande eller till utrustning av sådant fartyg, likaledes vara förbrutna. I SL 25: 7 stadgas, att muta eller dylikt som ämbetsman olovligen tagit tillfaller kronan. Under de senaste åren ha införts förverkandebestämmelser för ytterligare grupper av brott. Genom 1942 års lagstiftning om förmögenhetsbrott upptogs sålunda i SL 20: 11 ett stadgande, att hjälpmedel för stöld kan förklaras till kronan förverkat, evad ansvar ådömes eller ej. En liknande bestämmelse beträffande sprängämnen infördes samtidigt i SL 19: 21. Slutligen finnes i SL 8: 30, sådant detta lagrum lyder efter 1940 och 1942 års ändringar, ett stadgande, att vad någon som är förfallen till ansvar enligt 8 kap. för brottet mottagit skall vara till kronan förverkat; finnes det ej kvar, skall i stället dess värde gäldas. Enligt samma lagrum må också föremål som begagnats för utförande av brott enligt 8 kap. eller som åstadkommits i samband med det brottsliga förfarandet, evad någon fälles till ansvar för brottet eller ej, förklaras förverkat till kronan.
I specialstraffrätten finnas åtskilliga bestämmelser om förverkande. Påföljden drabbar enligt dessa bestämmelser i allmänhet sådana ting, som varit föremål för åtgärd varigenom någon författningsbestämmelse överträtts eller som använts vid sådan överträdelse. Att förverkande stadgats är i vissa fall föranlett av egendomens farliga beskaffenhet. Detta är sålunda uppenbarligen grunden till bestämmelserna i giftstadgan den 26 nov. 1943 om förverkande av gift och i kungl. förordningen den 18 maj 1928 ang. explosiva varor om förverkande av sådana varor. Förverkande har i andra fall ansetts motiverat för att fråntaga lagöverträdaren den vinning han eljest skulle skörda av sin gärning. Så är fallet med förverkande av olovligen avverkat virke enligt skogsvårdslagen den 15 juni 1923. Detta är tydligen även grunden till den i lagen den 29 maj 1931 med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens
upptagna bestämmelsen, att muta vid bestickning som avses i denna lag skall
