Sida:SOU 1951 5.djvu/12

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Naturparker.


15 §.

Område, som på grund av sin egen eller omgivningens beskaffenhet är av väsentlig betydelse för befolkningens umgänge med naturen, må fridlysas såsom naturpark.


16 §.

Beslut om fridlysning meddelas av länsstyrelsen. I beslutet skall grunden till fridlysningen angivas.

I samband med beslutet har länsstyrelsen att meddela de särskilda bestämmelser, som finnas erforderliga såväl till tryggande av områdets användning för därmed avsett ändamål som beträffande allmänhetens rätt att färdas över området eller att eljest där uppehålla sig ävensom angående allmän ordning i övrigt inom området.


17 §.

Fridlysning må ej ske utan ägarens samtycke, med mindre området blivit i plan enligt byggnadslagen avsatt för det med fridlysningen avsedda ändamålet.

Tillskyndas genom fridlysningen ägaren eller annan rättsinnehavare med avseende å fastigheten avsevärt men, skall skälig ersättning därför givas. Kan till följd av fridlysningen fastigheten nyttjas allenast på sätt som står i uppenbart missförhållande till dess tidigare värde, skall, om ägaren så fordrar, inlösen av fastigheten ske.

Av ägare eller annan rättsinnehavare lämnat samtycke med avseende å fridlysningen vare, om rätten till fastigheten övergår å annan, bindande för denne.


18 §.

Vad i 10—14 §§ stadgas om naturminnen skall äga motsvarande tillämpning beträffande naturpark, dock att medgivande av undantag från fridlysningsbestämmelser ankommer på länsstyrelsen.


Särskilda bestämmelser till skydd för växt- och djurarter.


19 §.

Finnes växtart med hänsyn till risk för utrotning inom landet eller del därav böra skyddas genom fridlysning annorledes än enligt 7 §, äger naturvårdsmyndigheten meddela förbud att avsiktligt skada eller borttaga växt av sådan art, där den växer vilt.


10