Sida:SOU 1951 5.djvu/24

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
108 §.

Fråga om att jordområde skall exproprieras för att avsättas såsom naturminnesmärke må väckas endast av vetenskapsakademien.

108 §.

Fråga om expropriation för bevarande av område såsom nationalpark eller naturminne må väckas endast av naturvårdsmyndigheten.

Expropriation må äga rum endast till förmån för kronan samt, då fråga är om naturminne, för kommun eller sådan förening eller stiftelse, vars huvudsakliga uppgift är ägnad naturskydd och som kan på ett betryggande sätt ansvara för egendomen.

Fråga om expropriation för att bevara kulturhistoriskt märklig byggnad – – – för egendomen.



Denna lag träder i kraft den


Förslag till lag om ändrad lydelse av 86 och 122 §§ byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr 385).

Härigenom förordnas att 86 och 122 §§ byggnadslagen den 30 juni 1947 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan sägs:


(Gällande lydelse:)
(Föreslagen lydelse:)
86 §.
86 §.
Finnes område som icke ingår i stadsplan eller byggnadsplan böra särskilt skyddas på grund av naturskönhet, växtlighet eller andra särskilda naturförhållanden eller med hänsyn till förefintlig från historisk eller konstnärlig synpunkt värdefull bebyggelse, fasta fornlämningar eller andra minnesmärken, äger Konungen förordna, att nybyggnad inom området icke må företagas utan länsstyrelsens tillstånd. Ej må tillstånd vägras, om avsevärt men därigenom tillskyndas markens ägare, utan att skälig ersättning därför gives. Är område som icke ingår i stadsplan eller byggnadsplan genom sitt läge av väsentlig betydelse för befolkningens umgänge med naturen eller finnes sådant område böra särskilt skyddas på grund av naturskönhet, växtlighet eller andra särskilda naturförhållanden eller med hänsyn till förefintlig från historisk eller konstnärlig synpunkt värdefull bebyggelse, fasta fornlämningar eller andra minnesmärken, äger Konungen förordna, att nybyggnad inom området icke må företagas utan länsstyrelsens tillstånd. Ej må tillstånd vägras, om avsevärt men därigenom tillskyndas


22