naturskyddsinspektörens hörande förklara naturskydd å skyddsområde, som inrättats på enskild tillhörig fastighet, eller fridlysning såsom naturminne å dylik fastighet avhyst, om naturskyddets bibehållande på grund av förändrade förhållanden ej vidare synes önskligt eller det förhindrar eller avsevärt försvårar företag av större allmän nytta. Naturskyddsinspektören äger underställa landshövdingens beslut högsta förvaltningsdomstolens prövning. Har expropriation medgivits av skyddsområde eller av mark, å vilken naturminne är beläget, må landshövdingen förklara naturskyddet avhyst, om dess bibehållande är oförenligt med expropriationens ändamål eller eljest olämpligt. Om avhysning av naturskydd skall anteckning göras i jordregistret.
I naturskyddslagen finnas därjämte bestämmelser om skydd för djur och växtarter samt mot uppsättande av reklamanordningar. Till dessa bestämmelser skall utredningen återkomma i det följande (s. 113 och 130).
Den i lagen om naturskydd omförmälda naturskyddsinspektörstjänsten är knuten till forstvetenskapliga forskningsanstaltens avdelning för skogsskötsel. Enligt förordning den 13 januari 1939 åligger det naturskyddsinspektören att befrämja naturskyddsverksamheten genom bland annat att taga initiativ och inkomma med förslag till naturskyddsåtgärder, att avgiva utlåtanden i naturskyddsfrågor, att tillhandagå enskilda med råd i frågor rörande naturskydd samt att utöva naturskyddet främjande upplysningsverksamhet.
Danmark.
Vid tiden för tillkomsten av den första danska naturskyddslagen 1917 gällde icke i Danmark någon rätt, motsvarande den vi äga i Sverige, att fritt färdas i skog och mark. Genom 1917 års lagstiftning gjordes vissa ändringar i syfte att bereda allmänheten ökad rörelsefrihet. I nuvarande lag den 7 maj 1937 om naturfredning ha ytterligare bestämmelser av denna innebörd intagits. Sålunda har å ena sidan allmänheten tillerkänts fri färdsel utmed havsstranden, där denna icke före 1916 blivit avstängd genom bebyggelse. Å andra sidan har stadgats förbud att utan särskilt tillstånd bebygga strandområde, som ligger inom 100 meter från den på gräsväxt blottade stranden eller område närmare skogsbryn än 300 meter.
Enligt naturfredningslagen kan fredning ske dels av områden, som på grund av skönhet, läge eller egendomlig beskaffenhet äro av väsentlig betydelse för allmänheten, härunder inbegripna områden, som på grund av utsikt, plantering, träd, trädgrupper, stengärden, levande häckar eller liknande ha sådan betydelse, dels ock av områden, växter och djur samt geologiska bildningar, vilkas bevarande av naturvetenskapliga eller historiska hänsyn eller ur undervisningssynpunkt äro av väsentligt intresse. Vidare kunna, mot ersättning till markägare, bestämmelser meddelas om rätt att
