Till
Herr Statsrådet och Chefen för
Kungl. Jordbruksdepartementet
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades den 27 september 1946 häradshövdingen, numera presidenten K. E. Elliot, fil. doktorn N. Dahlbeck, professorn C. R. Florin, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren K. Hj. Gustafson, arkitekten S. A. Lindström, kraftverksdirektören, numera överdirektören G. H. Nilsson och byråchefen, numera överingenjören K. J. A. Westman för att verkställa utredning rörande lagstiftning angående naturskyddet m. m. Åt Elliot uppdrogs att vara ordförande.
Till sekreterare åt utredningsmännen, vilka antagit benämningen naturskyddsutredningen, förordnades den 20 december 1946 e. o. assessorn i Svea hovrätt, numera häradshövdingen greve E. V. Spens.
Sedan riksdagen i skrivelse den 14 juli 1947, nr 484, anhållit, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning om på vad sätt samhällsintresset bäst skulle kunna tillvaratagas i våra grustäkter, har Kungl. Maj:t uppdragit åt utredningen att vid fullgörande av dess uppdrag taga förevarande spörsmål under övervägande.
Utredningen har den 18 mars 1947 avgivit yttrande över en framställning av Schweiziska naturskyddsföreningen (La Ligue Suisse pour la Protection de la Nature) angående Sveriges deltagande i det internationella naturskyddsarbetet.
