begränsning skulle visa sig vara för handen, taga initiativ till erforderliga åtgärder.
I paragrafen har ej upptagits stadgandet i 2 § andra stycket nationalparkslagen om ersättning av statsverket för skada som å renar förorsakats av björn, järv, lo, varg eller örn. Stadgandet är icke av civillags natur. Ersättningsfrågan regleras, detta stadgande förutan, genom bestämmelser i 27 § 2 mom. jaktstadgan och kungörelsen den 12 april 1946 (nr 146) om ersättning för skada av järv eller varg.
Naturminnen.
I förut omförmälda (s. 82) »Förteckning å svenska nationalparker samt å fridlysta naturminnesmärken» redovisas 173 fridlysta områden, vilkas sammanlagda areal torde överstiga 1 000 hektar. De fridlysta geologiska naturminnesmärkena utgöras av ett 60-tal flyttblock, sex klippblockspartier, talrika raukar, ett par grottor, flera jättegrytor, tre skalbankspartier, två åsgropar och en jordlagerföljd. Under rubriken växter upptagas dels växtarter, dels ock »enstaka individ av träd eller buskar och bestånd». Antalet växtarter, av vilka dock åtskilliga skyddats icke genom fridlysning utan genom förbud enligt ll § lagen angående naturminnesmärkens fredande, angives till »79 arter och 4 hybrider jämte ett obestämt antal former av tre släkten». Den andra gruppen består av »5 320 enstaka individ av träd och buskar, 38 enstaka bestånd eller grupper av sådana samt 1 trädallé». Till skydd för djur ävensom häckplatser och boträd för fåglar ha jämväl meddelats flera fridlysningsbeslut.[1] – Till jämförelse må nämnas att motsvarande förteckning för år 1919 upptog sammanlagt 85 fridlysningar.
Naturskyddsföreningen har upprättat en uppställning över meddelade fridlysningar, utvisande hur dessa fördelas länsvis. Uppställningen, som upprättades år 1945, återgives å nästa sida.
Åtskilliga fridlysningar ha skett jämväl med stöd av 1909 års riksdagsbeslut om rätt för de myndigheter, vilka förvalta kronan tillhörig mark, att, när sådant utan avsevärd uppoffring eller olägenhet för kronan kunde äga rum, tillåta, att område eller föremål, som vore att anse såsom naturminnesmärke, tills vidare lämnades orubbat eller genom lämpligt förbehåll vid arrendeupplåtelse undandroges arrendators förfogande (s. 42). Även dessa äro redovisade i förenämnda förteckning. Samtliga ha tillkommit genom beslut av domänstyrelsen. Besluten avse 302 områden med en sammanlagd areal av 7516 hektar, ett geologiskt minnesmärke – »Haverö häll», tidigare gränssten mot Norge, å Turinge kronopark i Medelpads revir – samt 495 enstaka träd.
- ↑ De återgivna uppgifterna avse tiden fram till april 1901.
88
