Hoppa till innehållet

Sida:SOU 1962 36.djvu/226

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

224

fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd vill utredningen anföra följande.

Vad först angår trädfällning kan enligt utredningens mening ett förbud mot sådana åtgärder icke motiveras av strandkontrollens syfte. Det kan knappast göras gällande att avverkning av ståndskog på en strand skulle kunna försvåra allmänhetens tillträde till den. Trädfällning utgör för övrigt ett nödvändigt led i ett rationellt skogsbruk och några inskränkningar i möjligheterna att bedriva denna näring skall icke ske enligt allmänt accepterade riktlinjer för strandregleringen. Om det i något fall ter sig nödvändigt eller önskvärt ur naturvårdssynpunkt att införa inskränkningar av här avsett slag så kan och bör detta ske med tillämpning av annat naturvårdsinstitut.

Schaktning, fyllning och annan därmed jämförlig åtgärd kan däremot uppenbarligen i vissa fall hindra allmänhetens tillträde till stränderna. Å andra sidan bör skälig hänsyn även här tas till markägarnas ekonomiska intresse av att kunna bedriva exempelvis grus- och lertäkt inom ett strandområde. Med hänsyn härtill kan tillräckliga skäl icke anses föreligga för att genom strandkontrollen införa en särskild reglering av schaktning, fyllning och därmed jämförliga åtgärder utöver den som utredningen föreslår i annat sammanhang för täktverksamheten. Däremot synes det motiverat att den begränsade kontroll av åtgärder av här ifrågavarande slag som redan finns i 1 § första stycket strandlagen bevaras i den nya naturvårdslagen.

På grund av det anförda föreslår utredningen ingen utökning av strandkontrollen beträffande schaktning, fyllning, trädfällning eller därmed jämförliga åtgärder.

I den av vissa myndigheter väckta frågan om reglering av permanenta campingläger vill utredningen anföra följande. Campingrörelsen har under senare år onekligen fått en sådan omfattning att företeelsen påkallar någon form av reglering ur allmän naturvårdssynpunkt. Den kontroll av permanenta campingläger som kan vara erforderlig hör dock icke hemma i det särskilda strandskyddet. På grund härav finner utredningen icke skäl föreslå en utvidgning av strandkontrollen i här angivna hänseende. Frågan behandlas i föregående kapitel från allemansrättsliga utgångspunkter. Vid en kommande reglering av allemansrätten bör en möjlighet till kontroll av lokaliseringen av campingplats införas.

Beträffande obebyggda tomter och tomtmark vill utredningen anföra följande.

Strandlagen innehåller ingen regel som medför att obebyggda tomter generellt undantas från strandkontrollen. Tvärtom faller sådana tomter under samma kontroll som annan obebyggd mark inom strandskyddsområde. I sammanhanget erinras att avstyckning eller annan fastighetsbildningsåtgärd för bebyggelse icke i och för sig påverkar allemansrätten