24
Har före ikraftträdandet av denna lag ansökan icke bifallits om tillstånd att uppföra byggnad utan hinder av förbud som meddelats enligt 1 § strandlagen, skall den som i anledning därav vill göra anspråk på ersättning eller fordra inlösen väcka talan mot kronan hos expropriationsdomstolen före den 1 januari 1965, vid påföljd att han eljest går förlustig sin rätt.
Har tillstånd till täkt lämnats med stöd av 21 § naturskyddslagen, skall så anses som om tillståndet meddelats jämlikt förevarande lag.
Annan täkt som pågår vid nya lagens ikraftträdande må utan hinder av vad i 23 § stadgas om förbud mot utförande av täkt utan länsstyrelsens tillstånd fortsätta till dess länsstyrelsen annorlunda förordnar, dock längst till och med den 31 december 1964.
I fråga om annonstavla, reklamskylt eller dylikt, vartill tillstånd lämnats jämlikt 39 § lagen om allmänna vägar, skall så anses som om tillståndet meddelats den 1 januari 1964 med stöd av 25 § nya lagen för en tid av fem år eller för den kortare tid tillståndet må ha avsett.
Annan i 25 § första stycket avsedd anordning, som finnes uppsatt vid lagens ikraftträdande, må utan hinder av vad där stadgas bibehållas till och med den 31 december 1966; dock må länsstyrelsen dessförinnan, om särskilda skäl föranleda därtill, i fråga om anordningen förfara som i 26 § sägs, varvid stadgandet i 35 § om ersättning skall äga tillämpning beträffande densamma.
Vad i 34 § första stycket andra punkten stadgas skall icke gälla med avseende å stängsel eller dike som innan denna lag trädde i kraft uppförts eller anordnats å område beläget mer än 300 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Har den som håller sådant stängsel eller dike borttagit detsamma på grund av föreläggande enligt 18 §, är han berättigad att av kronan erhålla ersättning för kostnaderna.
