408
nämnden bör dessutom anvisas medel för omkostnader, avvägda bl a med hänsyn till att nämndens ledamöter och tjänstemän måste företaga tjänsteresor i landet i betydande omfattning.
För länsstyrelsernas kostnader för naturvårdsarbetet bör upptagas ett särskilt anslag. Som utredningen tidigare anfört, bör länsstyrelserna ha viss frihet att utnyttja detta för ersättningar till särskild arbetskraft, resekostnader och expenser. Till lekmannaledamöter i naturvårdsrådet bör utgå dagarvode samt i förekommande fall resekostnadsersättning och traktamente enligt kommittékungörelsen. Det torde böra ankomma på statens naturvårdsnämnd att fastställa närmare bestämmelser om länsstyrelseanslagets utnyttjande liksom att besluta om medlens fördelning mellan olika länsstyrelser. Utredningen har beräknat, att anslaget för länsstyrelsernas naturvårdsarbete icke bör understiga 720 000 kronor, d v s genomsnittligt 30 000 kronor per länsstyrelse. Det bör ankomma på statens naturvårdsnämnd att noga följa verksamheten i länen och i sina anslagsäskanden begära de ökade medelsanvisnjngar, som utvecklingen motiverar.
Utredningen har emellertid även förutsatt att vissa befintliga myndigheter i ökad utsträckning skall biträda med naturvårdsarbetet. På det regionala planet är det främst fråga om länsarkitekten, överlantmätaren, länsjägmästaren och landsantikvarien, samt den organisation dessa tjänstemän förfogar över. Vidare har utredningen föreslagit att kammaradvokatfiskalsämbetet skall föra kronans talan i expropriationsdomstol i naturvårdsärenden. Allmänt har förutsatts att denna medverkan skall ske i tjänsten och utan debitering av kostnad. Alla de berörda myndigheterna är redan nu hårt belastade och, även om de hittills lagt ned betydande arbete i naturvårdssammanhang, måste deras framtida insats förväntas bli så betydande att särskilda organisationsförstärkningar blir påkallade. Det är emellertid icke nu möjligt att göra några beräkningar om organisationsåterverkningarna i detalj hos berörda myndigheter. För flertalet av dem gäller att en förstärkning för en insats i naturvårdsarbetet icke kan ses isolerad utan bör bedömas mot bakgrund av övriga aktuella organisationsfrågor. För att få fram det önskvärda utrymmet för exempelvis en länsarkitekt eller landsantikvarie kan behövas en avlastning av hans nuvarande uppgifter på ett helt annat område genom inkoppling av en hjälpkraft och olika lösningar kan bli aktuella i olika län. För övrigt torde först efter ett eller annat års erfarenhet den lämpligaste arbetsfördelningen mellan berörda länstjänstemän och särskilt anlitad expertis ha utbildats. Utredningen har därför utgått från att berörda centrala verk i samråd med statens naturvårdsnämnd tar upp förstärkningsförslag successivt i sina anslagsäskanden. Utredningen vill med bestämdhet understryka att den medverkan, som ovan förutsätts, på sikt icke är möjlig att erhålla inom nu gällande ramar för dessa myn-
