lande som hittills i betänklig grad förbisetts. Till dessa bör hänföras i första hand utmärkande av reservatens gränser på marken, iordningställande av vägar, parkeringsplatser, vandringsleder o s v, uppsättande av skyltar med upplysning om objektets sevärdheter, ordningsföreskrifter, m m. Ibland torde även vara nödvändigt att företaga gallringar eller röjningar samt olika slag av markkultiveringsåtgärder. För dessa typer av åtgärder måste medel finnas anvisade och ställas till länsstyrelsernas förfogande. Utgifterna kan beräknas stiga i takt med att nya reservat och naturminnen avsätts på enskild mark. Utredningen har beräknat att kostnaderna för ändamålet under första verksamhetsåret kommer att uppgå till genomsnittligt 20 000 kronor per län eller avrundat 500 000 kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits till det förhållandet att nu befintliga skyddsobjekt är allmänt eftersatta ur vårdsynpunkt.
Medlen i fråga torde böra upptagas under ett särskilt reservationsanslag, betitlat Naturvård: Kostnader för vård och förvaltning av naturreservat m m.
E. Möjligheter till avgiftsfinansiering m m av naturvårdskostnader i vissa fall
1 . Inledning
Av föregående avsnitt av detta kapitel har framgått att kostnaderna, särskilt sakkostnaderna, för en aktiv naturvård i framtiden av utredningen beräknas stiga till betydande belopp. En av anledningarna härtill är att utredningen i allt väsentligt utgått från gällande principer i svensk rätt i fråga om markägares rätt till ersättning för inskränkningar i jordäganderätten.
Vid vissa slag av exploatering kan det med fog göras gällande, att exploatören genom ingrepp i naturen förorsakar bestående skada för samhället. Det vore i dylikt fall berättigat att exploatören, utöver kostnaderna för att på olika sätt begränsa skadeverkningarna, även ålades att till samhället gälda viss ersättning för skada, som kvarstår för all framtid. Principen är icke ny i svensk rätt; den ligger till grund för de enligt vattenlagen utgående regleringsavgifterna. Såsom utredningen framhållit i kap 8 är en exploateringsavgift i vissa sammanhang av betydande intresse icke enbart därför att härigenom en ny finansieringsmöjlighet skulle öppnas för samhällets naturvårdskostnader utan även därför att förfarandet skulle medverka till en hänsyn mot naturvärdena, som kanske eljest icke skulle vara möjlig att uppnå.
I det följande diskuterar utredningen närmare tre möjligheter till finansiering av naturvårdskostnader genom avgifter, nämligen reglerings-
