mossar och andra impediment. Helt naturligt finns de flesta urskogsreservaten i norra Sverige. Det största reservatet, Reivoreservatet i Arvidsjaurs socken av Norrbottens län, hör till denna grupp. Det omfattar totalt 8 700 ha, varav 7200 ha produktiv skogsmark, 900 ha myrar, 500 ha berg och lågfjäll samt 100 ha vatten och innesluter beståndstyper av snart sagt alla inom lappmarken förekommande slag såväl blandbestånd som rena tall-, gran- och björkbestånd.
På Gotska Sandön har domänstyrelsen, som tidigare nämnts, från ekonomisk drift undantagit hela den under styrelsens förvaltning stående delen av ön, 3 167 ha. Detta reservat är avsett som en komplettering och en inramning av den år 1909 avsatta nationalparken med samma namn. En viktig kategori skyddade områden utgör lövängar, lövlundar och hagmarker med ädla lövträd av olika slag och särdeles rikhaltig och frodig markvegetation av blommande örter. På kronans marker finns skyddade ungefär 160 sådana områden med en areal av 770 ha och med spridning från Skåne upp till Dalarna. Som exempel kan nämnas Linnebjers hage, omfattande 23 ha ekskog med underväxt av hassel, hagtorn samt frodig örtflora av lundtyp i gläntorna inom kronoparken Dalby i Södra Sandby socken, Malmöhus län. Ett annat exempel är Bölets ängar i Undenäs socken, Skaraborgs län, fredade redan 1915, och Lövsjö ängar i Ekeberga socken, Kronobergs län. En mycket vacker och välhållen löväng är Allekvia äng i Endre socken på Gotland.
Andra exempel på skyddade objekt är rullstens- och grusåsar, såsom Evedalsåsen vid Växjö, myrar som Degerfors stormyr i Västerbotten, kalkmyrar och kalkkärr, högmossar som Blängs mosse på Billingen, flygsandsfält, sjöar, klapperstensfält och växtgeografiskt intressanta områden liksom också boplatser och häckningsterräng för örn, fiskgjuse, lappuggla, sångsvan och andra fåglar.
Domänreservaten har på detta sätt kommit att bli utomordentligt värdefulla komplement till fridlysningarna enligt naturskyddslagen. Områden som det stora Reivoreservatet och Gotska Sandön fyller väl fordringarna för nationalpark.
3. Fågelskyddsområdena
Kungörelsen om skydd för djurlivet på vissa platser (SFS 727/1960) innehåller bestämmelser till skydd för i första hand fågellivet. Kungörelsen möjliggör långtgående inskräkningar i jakträtten. Fågellivet inom 83 områden om drygt 5000 km2 var vid årsskiftet 1960/61 helt eller delvis fredat med stöd av dessa bestämmelser. De största områdena är Sjaunja och Svaipaområdena i Norrbottens län om respektive 2900 och 450 km2 samt Ljungdalsreservatet i Härjedalen om ca 1 000 km2. Även i södra Sverige finns emellertid mycket stora fågelskyddsområden, bl a kusten från
7
