Sida:Sagobok för barn.djvu/114

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
111
HERRE-PER.

man kunde se, stora och feta, och sex af hvar färg, både röda och blacka och grå. »Vill du säga, att den der hästdriften är Herre-Pers, när kungen frågar dig, så skall du få det här silfverstopet,» sade katten till vallaren. Stopet hade han också tagit med från kungsgården. Ja, det ville han nog, sade gossen. Då nu kungen kom, blef han alldeles förundrad öfver den stora och vackra hästdriften: för sådana hästar hade han

aldrig sett maken till, sade han. Han sporde då vallaregossen, hvem de röda och blacka och grå hästarna tillhörde? »Det är Herre-Pers,» sade gossen.

Då de nu hade rest ett godt stycke till, kommo de till ett slott; först var der en port af messing, så en af silfver och så en af guld; sjelfva slottet var af silfver och så blankt att det skar i ögonen, för solen sken på det med det samma de kommo. Der gingo