Den här sidan har korrekturlästs
46
Och spelet gick dåligt, ty syn blef för tung,
Att ”ljusligen” skilja en knekt från en kung,
Uti natten.
Men gubbarna började nicka god natt,
Tills en efter annan dröp af, der han satt,
Uti natten.
Och tyst under bordet, som i en alkof,
Der låg herr borgmästarn med rådet och sof,
Uti natten.
Men ungdomen smög sig ur borgmästarns sal,
Och mente tro på, att det var en skandal
Uti natten!
I det gröna.
Solen ler från himlens tält.
All naturen glades:
Bruna näsor, gröna fält,
Blommor allestädes!
Fjäriln svingar lätt och gladt,
Gök och lärkor sjunga.
Floras barn i sommarhatt
Små zefirer gunga.
