Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 2.djvu/116

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

110


Göken.


Du med ödet är förtrogen,
Och jag tror på hvad du spår.
Söta gök, förtro åt skogen,
Många år jag lefva får!

Elfva, tolf! det har du rätt i,
Fortsätt, jag vill gammal bli.
Tjugu, tretti, sex och tretti
Det var hin till slöseri!

Stopp för tusan, gal med måtta,
Jag din spådom knäfveln ger;
Du har gett mig fyrtiåtta:
Laga dig ur toppen ner!

Lång du vill min lifstråd spinna,
Fyra år ännu du spår.
Du är galen, gök! besinna,
Jag blir öfver hundra år.