Den här sidan har korrekturlästs
196
Jag blef landtbrukare med fart,
Men tung och missnöjd lika snart,
Jag sorg och oro kände.
Ej växte rågen som sig bör,
Och hö't blef knappt och dito smör. —
Men Läsare! var god och hör
En afton hvad mig hände.
Jag tog min häst, för att få tröst,
Och åkte isledes en höst —
Men det blef sista lisan.
Jag körde ned i fullt galopp.
Med draggning sökte man min kropp.
Förgäfves — jag kom aldrig opp,
Och det var slut på visan.
