Den här sidan har korrekturlästs
101
Föreläsning på hafvet.
Neptun rådde, som I veten,
Öfver jordens alla haf.
Skäggig satt han på kareten,
Gyllne voro: hjul och naf.
Utaf sjögräs var plymagen,
Spiran var ett treudds-spjut
Hästar hade han af rasen,
m har fiskstjert akterut.
Länge han sitt rike skötte,
Men hans välde var ej nog.
Han med Jupiter sig stötte,
Så det hus i fanders tog.
Neptun röt och höjde tonen,
Jupiter tog eld som krut:
Och som Bomba ifrån tronen,
Blef han landsförvist till slut.
Störtad konung ock behöfver
Mat och pengar kanske med.
Och till Troja for han öfver
Och tog in hos Laoméd.
