Den här sidan har korrekturlästs
206
Idas graf.
Så är lifvets lära:
”Blomstra, falla af,”
Skulle jag ock bära
Blommor till din graf!
Men du sjelf det sade
Innan dödens hot.
Säg, hvad jorden hade
jort ditt hjerta mot?
Skönt dig oskuld prydde,
Du var glad och ung.
Säg, hvi själen flydde:
Var din verld så tung?
”Nej: dess helga låga
Var för ren för den”,
Blir på samma fråga
Samma svar igen.
Slumra, unga hjerta,
Undan verldens dån!
Mången sorg och smärta
Har du flytt ifrån.
