Hoppa till innehållet

Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 3.djvu/91

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

83

Om blott pokalen gnistrar,
Så gör det hvad det kan.
Men vill ändå
Det ej förslå,
Hvad gör man då?
Jo, jag gör så:
Jag mina fönster klistrar
Och tar ullstrumpor på.

Hvad himlaskoj och gny!
Hvad brak i tak och knutar!
Och hafvet skyhögt sprutar
På måsarna i sky.
Allt lif har svårt att stå
På två ben eller fyra,
Och snö och hagel yra
Och på mitt fönster slå.
Fan och hans mor,
Förlåt jag svor,
Är lös, jag tror,
Med horn och klor.
Att spela nu på lyra
Är ej så lätt, min bror!

Nu stängs man inom hus
Att kinka och att pjunka
Och genast skall man lunka
 köpa ved och ljus.
Det blir ett stök och ställ:
Sitt visthus skall man öka
Och skinkor undersöka