87
Silfverkulor stöpas blott hos Bore,
Minsta puttifnask dem sköta kan.
Hurra, gossar! Om ej rutan vore,
Skulle ni en hacka ha per man.
Men i Herrans namn, hvad tänker gumman
Och hvart vill hon, eller skall hon hän?
Frun skall bort, och det är hufvudsumman,
Fastän drifyan famnar hennes knän.
Känner hon ej nu hur nordan piskar,
Då har gumman ej förstånd. och: sans,
Eller också (hvad jag nu blott hviskar)
Väntar kaffepannan någonstans.
Der stöp en! ack, det var han ni känner,
Advokaten kallad rätt och slätt.
Sällan han väl råkat på, go vänner!
Ett så slående bevisningssätt.
Stormen kunde han ej hålla stången,
Fast han annars ger sig ej så snart.
Det var också aldraförsta gången
Som jag vet han tappat såsom part.
På mångfaldigt sätt man sig fördjupar
Än i snö och än i luntors damm:
Se på presten, hur på knä han stupar,
Mjölad hvit, men tålig som ett lamm.
Hedersgubbe! mer än dina likar
Visar du vårt andliga behof:
Af den ödmjukhet som du predikar,
Vill du praktiskt ge oss här ett prof.
