100
genom fönstret, tittade sig omkring och nös. Prosit! Kattnysning är betecknande för väderleken. Jag tänkte på fortfarande vackra resdagar.
Välkommen, silfverhvita,
Brunögda tös!
Du skall ha tack och heder
För att du nös.
Jam, jam! — Jag gläds och känner
En luft så frisk.
Får jag ej lof att bjuda
En tallrik fisk?
Jag strök dess rygg och smekte
Dess hals, men ack!
Hon klöste mig och fräste
Jam, jam! till tack.
Jag mig att aldrig hata
Har föresatt,
Men det skall satan mata
Gästgifvarns katt.
Flera resande inträffade och deribland några bekanta, både damer och herrar, hvilka skulle resa för att bada. Somliga beklagade sig öfver en vacklande helsa (det var riktiga kalasmenniskor), andra öfver den tryckande värmen (jag tyckte det var ingenting öfver sig). Somliga hade gikt och reumatism (rikemanskrämpor!). Pappa hade hosta (toddy och förkylning!), fröken växte snedt (snörmakeri!), pojken hade för stort hjerta (det krymper nog ihop med tiden!). Den ena ville ha regn (för sina åkrar), den andra
