Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 4.djvu/127

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

119

Sommarens drottning med rosiga stafven
Funnit för godt att på flykt sig bege.
 Se, hur det ryker
 Och rifver i skyn!
 Hafsguden stryker
 Kring böljornas bryn.
Sjötroll och gastar ha kommit på trafven,
Hafvet det kokar och bjuder på te.

Tackar ödmjukast! Men vi komma sedan,
Vi stå oss bättre att ligga vid bron.
Dessutom segla vi aldrig på freda'n:
Vi ha läst bättre vår navigation.
 Ingen oss narrar
 Till sjös att bege.
 Vinden bedarrar
 I morgon kanske.
Satan må segla i djupaste nedan,
Helst när ej vindarna taga reson.

Sakten er, vindar, och simmen, Tritoner,
Kring våra kölar med mildare sqvallt!
Jemt oss i kikarn ha våra patroner:
Låtom oss segla, dit de ha befallt!
 En skall till Kina
 Och en skall till Råå,
 En till Messina
 Och en till Bordeaux.
En till Oporto och hemta citroner.
En till S:t Ybes och kånka hem salt.