17
Snöfantasi.
Från molnen falla silfverhvita lappar,
Och kanske redan flere tusen kappar
Ha kommit ned, om man dem skulle samla.
Men vore det nu silfvermynt som skramla,
Vi bure dem i säck allt hvad vi orka
Till kakelugnen hem, för att dem torka.
Det vore ganska eget, och tillika
Vi kunde i en hast bli mycket rika.
Bekymren då ej blekte våra lockar:
Man ju behöfde endast göra bockar.
Då gingo alla, både folk och kungar,
Och samlade i kolossala pungar.
Men om I nu handgripligen dem fatten,
Så fån I händren fulla utaf vatten.
Men fryser det, så är man så erfaren,
Att man tar skidor på och går på skaren,
Och får man ingen varning af polisen,
Så tar man skridskor på och går på isen.
Se nu för roskull omkring land och sjöar,
Hur allt blir hvitare, ju mer det snöar,
