Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 4.djvu/46

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

38

ställena. Luften mulnade allt mer och mer, och menniskorna sågo mer och mer tråkiga ut.


Hvad det är roligt på en sommardag
Och helst på resor, då det inte regnar;
Då himlen visar oss sitt välbehag
Och gladt och vänligt oss med solsken fägnar
Och lyckas göra oss i lag.

Humöret är af ett ömtåligt slag
Och likadant bland gvinnor och bland männer.
Med vädret skifta själ och anletsdrag:
Som luften kyler eller solen bränner,
Man intryck tar — och så gör äfven jag.




Nu hade vi en större backe emot oss, som Bergs slussar fått i uppdrag att hjelpa oss öfver. De hade göra i tvenne timmar och lyckades slutligen efter femton kraftiga handtag. Under tiden vandrade en del paraplyförsedda passagerare på kanalbanken mot Vreta kloster i ett ganska vått och osnyggt åskväder. Om man gör sig besvär och vänder om hufvudet, har man en förtjusande utsigt öfver Roxen med dess kolossala spegelglas, blåsvart som skyarna.

En präktig ruin af gamla Stjernarp skulle, efter hvad som berättas, afteckna sig mot skogen, ehuru jag ej lyckades upptäcka densamma i anseende till den täta och envisa regntjockan. Sankt Pehr i Linköping stack upp sitt jättetorn öfver den ofantliga slätten. Tornet är vackrare på ju längre afstånd man ser det. Det gör ett effektfullt afbrott i det vidsträckta landskapet, men är, som man vet,