87
Frukosten gick för sig, och vid närmare kollationering utröntes, att båda skjortgubbarna voro gamla bekanta, som ej sett hvarandra på många herrans år. På aftonen besökte vi stadens societetshus, en stor, präktig byggnad med veranda, rymlig för hela staden, och en festsalong så stor som Carl den Trettondes torg, med undantag af höjden i taket och måhända någon afprutning på längden och bredden. Der träffade vi "Den tykke", som han kallas i Norge och derifrån han nyss kommit, vår älsklige vän Uddman, som nu var i Norrtelje endast för att hvila upp sig efter den norska triumfresan och under tiden profva några gyttjekostymer. Vi stötte tillsammans med flera andra notabiliteter och bland dem stadens borgmästare, som bjöd oss på hvarjehanda förfriskningar, hvarunder aftonen förflöt i glam och munterhet utan skoj. Dagen derpå satt jag på rapphöna i solsken och dam, med ressnuggan i hand och tobakspungen i knapphålet.
Solen bränner i min rygg.
Kors, hvad mygg!
Jag skall sätta er i knipan
Och er sopa
Allihopa,
Bara jag får eld på pipan.
Hvem har rättighet er gett,
Att med bett
Fredliga turister gästa?
"Puff!" sa snuggan.
Håll nu tuggan,
Annars får ni mer till bästa!
