Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 5.djvu/145

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

141


Du var ej skulden, gamle Sjutitvå!
Till allt det ofog, som bedrefs på hafven.
Då vi kometer ha att skylla på,
Så kan du sofva samvetslugnt i grafven.

Det gamla året dog i slask och tö,
Och tung låg dimman öfver hufvudstaden;
Var god, herr Nyår! ge oss lite snö?
Att vi få rent och snyggt på promenaden!

För dig i alla fall vårt hjerta slår,
Af fröjd och gamman alla ögon namma.
Jag vet, du önskar oss ett godt nytt år:
Vi ha den äran önska dig detsamma.

I frid och nyttig bragd din ära sätt
Och gladt och modigt fram din bana vandra!
Vår nyårs-önskan blir helt rätt och slätt,
Att du ej sämre blir, än alla andra.