Hoppa till innehållet

Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 5.djvu/171

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

167


Att Rydberg var för trångt, var jemt ett gnäll,
Då byggde herr Cadier ett Grand Hotel.

Palinska huset brann en vacker natt,
Och oskadd endast blef dansösens katt.

Fast med författare är tunnt och skralt,
Ett tryckeri man bygger kolossalt.

Molins fontän fick Stockholms största torg,
Och Uddman fick ett hus från Göteborg.

Vår lönförhöjning gillar jag komplett,
Blott min pension blir höjd på samma sätt.

Af korn och kärna ha vi rikligt fått,
Och derför ha vi också lefvat godt.

Vår tull gått upp i bredd med vår trafik:
Hvar menniska tycks nästan vara rik.

Nu sägs ej mer att gull är bara mull,
Då värdemätar'n blir det röda gull.

Vårt land rott upp sig, öfverallt man hör:
Vårt gamla Sverige skäms man nu ej för.

Och är min krönika ej nu korrekt,
Så får jag be mitt herrskap om ursäkt.