Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 5.djvu/175

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

171


Ej ser man några runor i isen skurna,
Ej kan man köpa hjerpar, af fruktan att de surna.
Att ej af grymma koppor man må inkommoderas,
 Man måste vaccineras.

Man kan bli trött på mindre, än jemt i regn bli blötta.
Doktorer ser man kuska, uttråkade och trötta.
Man hör blott menskor pjunka och öfverallt sig grufva
 För reumatism och snufva.

Hvad hjelper dock att klandra hvad man ser förefalla:
Natur'n har bättre hufvud och hjerta än vi alla.
Kanske med blida vintern sig himlen vill förbarma
 Mot fattiga och arma.

Låt derför bli, min sångmö, att i onödan pjunka!
Låt term- och barometern sig höja eller sjunka,
Att lifvets glädje sjunga dig mycket bättre kläder
 I alla Herrans väder.